ETC på plats.

2021-08-02 12:30
  • Den nya lagen mot separatism har väckt skarpa protester.  Bilden är från en demonstration  i februari i Paris, Frankrike.   Bild: Thibault Camus/AP/TT
    Den nya lagen mot separatism har väckt skarpa protester. Bilden är från en demonstration i februari i Paris, Frankrike.
  • När president Emmanuel Macron för första gången annonserade lagen, hösten 2020, hävdade  han att islam var en religion  i kris världen över.  Bild: Ludovic Marin/AP/TT
    När president Emmanuel Macron för första gången annonserade lagen, hösten 2020, hävdade han att islam var en religion i kris världen över.
Puffetikett
Dagens ETC

”Frankrike är ett laboratorium för islamofobi”

Förra veckan godkändes lagen mot separatism definitivt –  i vissa kretsar känd som antimuslimlagen. Franska regeringen menar att den är en del av kampen mot islamistisk separatism. Men stora delar av Frankrikes muslimska befolkning samt människorättsorganisationer ser det som ytterligare diskriminering riktat mot muslimer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Efter sju månaders debatter och omröstningar i parlamentets två kammare röstades lagen definitivt igenom i national­församlingen i veckan. Lag­förslaget, som har skapat en diplomatisk kris mellan Frankrike och flera muslimska länder, har fått president Emmanuel Macron att vända sig direkt till anglosaxisk press som, enligt presidenten “missförstått lagen och Frankrike”. Lagtexten heter “lagen som säkrar respekten för de republikanska värderingarna” – men kallas även lagen mot separatism.

Texten nämner aldrig islam men regeringen är tydlig med att den är riktad särskilt mot islamistisk separatism – där ordet separatism definieras som en grupp som isolerar sig från samhället. Fokus läggs på skillnaden mellan orden islam (världsreligionen) och islamism (politisk islam). När president Emmanuel Macron för första gången annonserade lagen, höst­en 2020 var han tydlig med just den balansgången. Men han sa också att islam var en religion i kris världen över. Talet ledde till att flera muslimska länder som Turkiet och Bangladesh manade till bojkott.

– Den här lagen är till för att i första hand kunna bekämpa radikal islamism som är terror­ismens grogrund och det huvud­sakliga hotet mot Frankrike idag, säger medborgarskapsminister Marlène Schiappa till Dagens ETC i samband med att lagförslaget presenteras.

Motståndare på båda sidor

Tillsammans med inrikesminister Gérald Darmanin var hennes uppdrag att utforma lagen som under året gett upphov till media­uppbåd. När lagen slutligen röst­ades ­igenom den 23 juli hamnade den dock i skugg­an av nya covid­lagen. Inte ens ledamötena i national­församlingen verkade längre tycka att den är så viktigt – 73 av 577 var närvarande, varav 49 röstade för.

Samtliga som röstade för tillhörde president Macrons parti LREM eller dess allierade MoDem. Motståndarna till lagen finns både till höger och vänster. Socialdemokraterna och vänstern menar att lagen är frihetsinskränkande och diskrimi­nerande i sin inriktning mot muslimer. Högern att den är slapp som inte vågar “namnge fienden” – det vill säga islam.

Det var den traditionella högern Les Républicains i senaten som föreslog att lägga till flera slöjförbud, bland annat för alla under 18 år på offentlig plats. Senatförslagen blev genast omskrivna världen över men nationalförsamlingen röstade ned dem.

– Slöjfrågan blir en rökridå för mer grundläggande frågor som vi attackerar, säger Marlène Schiappa till Dagens ETC.

Men regeringen står bakom såväl slöjförbud i grundskola och mot heltäckande slöja på allmän plats, samt utvidgar förbudet till samtliga offentligt anställda.

–  Frankrike har blivit Europas laboratorium för islamofobi. Förbuden mot muslimska kvinnors klädsel har banat väg för den nya lagen och i framtiden kommer med säkerhet fler inskränkningar, säger människorättsaktivisten Yasser Louati till Dagens ETC.

Dagens ETC träffar honom första gången 2015 som ord­förande för CCIF – kollektivet mot islamofobi i Frankrike. Organisationen grundades i motstånd till lagen som år 2004 förbjöd religiösa symboler i grundskolan. De erbjöd personer, som ansåg sig vara diskriminerade för att vara muslimer, juridisk hjälp samt förde statistik över hatbrott riktade mot muslimer.

”Närmar sig fascismen”

2015 handlade det om “Sarah K” som hon kallades i fransk press – en 15-årig flicka som blev hemskickad från skolan för att hon bar en lång svart kjol som ansågs vara en uppseendeväckan­de religiös symbol.

Nästa gång Dagens ETC talar med CCIF var i samband med Burkini-skandalen, sommaren 2016. Två poliser närmade sig en kvinna iförd den heltäckande­ baddräkten burkini och beordrade henne att ta av sig den. CCIF tog burkini-­fallet till förvaltnings­domstol – och vann. Fallet följdes internation­ellt.

I början av oktober 2020 annonserade presidenten den nya lagen mot separatism. CCIF var snabbt ute och varnar för risker för diskrimi­nering.

– Att utpeka gruppen muslim­er som ett problem är att närma sig fascismen. Vi såg förra århundradet hur det går när en enskild grupp utmålas som ett problem och steg för steg fråntas sina friheter, sa CCIF:s ordförande Jawad Bashar till Dagens ETC i oktober 2020.

Bara några dagar senare mördas läraren Samuel Paty utanför skolan han jobbade på. Före mordet har han drabbats av en viral kampanj där han anklagas för att ha kastat ut muslimska elever ur klassrummet. I ett forum på CCIF:s hemsida bad någon dem att väcka åtal mot läraren – de fick inget svar. Men kommentaren gjorde att regeringen i november 2020 upplöste organisationen, efter flera tidigare försök. Inrikesministern angav bland annat att det faktum att de kallat Frankrike ”islamofobiskt” som anti-­republikanskt.

Fler andra organisationer som muslimska välgörenhetsorganisationen Baraka City och Observatoriet för laïcité – som anklagat Frankrike för diskriminering av muslimer – upplöstes.

Skriva på kontrakt

Den nya lagen mot separatism gör det nu mycket lättare för regeringen att upplösa organisationer och föreningar. De måste skriva på ett ”republikanskt kontrakt” om att förhålla sig till  ”republikanska värderingar”  för att få ekonomiskt stöd och fortsätta sin verksamhet.

– Jag har lärt mig att islamofobi är en farlig term. I stället använder vi  begrepp som hat mot muslimer eller rasism. Islamo­fobi är del av en offer-diskurs som används för att väcka hat och separation, säger Marlène Schiappa till Dagens ETC.

Franska ligan för mänskliga rättigheter, Human Rights Watch och Amnesty International är några erkända organisationer som kritiserar den nya lagen.

– Det är en allvarlig attack mot grundläggande rättigheter, särskilt föreningsrätten. Även föreningar kritiska till regeringen ska ha rätt till allmänna medel. Nu kommer myndigheter ges möjlighet att diskriminera särskilt muslimer men egentligen vem som helst enligt extremt vagt definierade kriterier, säger Marco Peronlini från Amnesty International Europa.

– Det är många organisation­er som vill ställa Frankrike inför internationell domstol. Utomlands tror alla att Macron är yttrandefrihetens främsta beskyddare, säger Yasser Louati.

Lagen mot separatism

Alla barn ska utbildas enligt republikens principer

Det innebär bland annat skolplikt från tre års ålder samt striktare regelverk kring hemskolning.

Hårdare ramverk för föreningar

Staten kan enklare upplösa föreningar som utövat våld eller kränkt en person. Bara de som skriver under ett kontrakt om att respektera republikens värderingar kan få statliga bidrag.

Slöjförbudet utvidgas

Den franska sekularitetsprincipen om neutralitet i offentlig sektor vidgas. Den så kallade slöjlagen i skolan ska nu gälla alla anställda i offentlig sektor.

Fransk islam utan utländska influenser

Utlandsbaserad utbildning för imamer blir ogiltig. En särskild fransk certifiering utvecklas. Platser för tillbedjan ska inte kunna finansieras av utländska aktörer (begränsas drastiskt).

Djupare förståelse för islam

En satsning på undervisning i arabiska samt ökat stöd till forskning om muslimsk civilisation.

Frankrike och slöjan - Många forskare kopplar slöjmotståndet till Frankrikes koloniala förflutna, särskilt Algeriet

1830 invaderade Frankrike Algeriet genom massmord, besättningskokonialism och ändrande av lagar.

Det fanns lagar för vilka ”infödingar” som kunde bli franska medborgare. Judar kunde bli medborgare utan vidare medan muslim­er var tvungna avsäga sig sin religion.

Algeriska kvinnors ”frigörelse” från det muslimska förtrycket sågs som en civili­satorisk seger och ett moraliskt försvar för koloniseringen

1958, under Algeriska frihetskriget anordnade främst franska militären ”av-slöjningsceremonier” där de tog av sig slöjor (eller fick dem avtagna) brände dem och höll hyllningstal till fransmännens befrielse av ­muslimska kvinnor.