Kultur & Nöje.

2020-06-01 18:32
Lovisa Fhager Havdelin och Barakat Ghebrehawariat ligger bakom podden ”Kan vi prata om vithet”. ”Det är första podden i Sverige med fokus på att prata om vithet som sociologisk och politisk norm”, säger Lovisa Fhager Havdelin.  Bild: Magnus Ragnvid
Lovisa Fhager Havdelin och Barakat Ghebrehawariat ligger bakom podden ”Kan vi prata om vithet”. ”Det är första podden i Sverige med fokus på att prata om vithet som sociologisk och politisk norm”, säger Lovisa Fhager Havdelin. 
Puffetikett
Dagens ETC

De tar snacket om vithet – i poddform

I dagarna släpptes första avsnittet av podden ”Kan vi prata om vithet”. Fokus ligger på den vithetsnorm som genomsyrar samhället men inte alla vill kännas vid.

”Min förhoppning med podden är att fler fiskar ska se vattnet”, säger Barakat Ghebrehawariat, en av personerna bakom podden.

Finns det en vithetsnorm? Vad innebär vit skörhet? Och kan man vara en ”god” människa och ändå agera rasistiskt? 

Det är några av de frågor som nya podden Kan vi prata om vithet ska ta sig an under ledning av Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden, och Barakat Ghebrehawariat, föreläsare och entreprenör. 

– Det är första podden i Sverige med fokus på att prata om vithet som sociologisk och politisk norm, förklarar Lovisa Fhager Havdelin. 

Normer styr

Behovet av podden är enligt båda mer än självklar. För precis som fiskar knappast tänker på det vatten de simmar i – de bara gör det – är normbärarna, i det här fallet de vita, omedvetna om de normer de är en del av och som styr deras beteende, förklarar Barakat Ghebrehawariat.

– Som heteroman har jag lärt mig otroligt mycket om min egen roll i könsmaktsordningen, om hur jag många gånger riskerar att reproducera idéer som är sexistiska och göra mig skyldig till könsdiskriminerande handlingar, säger han. 

– Det är först när jag fått syn på min roll i hierarkin som jag förstått hur ordningen fungerar. Min förhoppning med podden är att fler fiskar ska se vattnet.

Det poddledarna vill lyfta är med andra ord den strukturella rasism som präglar vårt samhälle och som få enligt dem vill kännas vid, det privilegium som vithet innebär och den underordning som icke-vita placeras i. Vilket leder till att även den som anser sig vara en ”god” människa och medborgare omedvetet kan agera rasistiskt. 

Vita slår ifrån sig

Ett viktigt begrepp i denna diskussion är det som akademikern och författaren Robin DiAngelo kallat ”vit skörhet” – att personer som tillhör vithetsnormen i samhället går i försvarsställning i fråga om just det vita privilegiet, känner sig påhoppade, oskyldigt anklagade för rasism och slår ifrån sig hela grunden för problemet.

– Här vill jag flytta fokus från person till handling, avpersonifiera diskussionen och se det som ett politiskt snarare än personligt problem. Genom podden hoppas vi kunna bidra till ett konstruktivt samtal kring detta, säger Barakat Ghebrehawariat.

– Jag har själv lärt mig otroligt mycket om mina egna fläckar när jag umgåtts med kvinnor och icke-binära. Jag har fått höra att jag mansplainar, att jag håller manologer, att jag tar otillbörligt mycket utrymme. Jag har lärt mig via kritiken och det kan andra också göra.

Data behövs

Men om podden är starten på ett konstruktivt samtal – vad är då fortsättningen? 

– Jämlikhetsdata vore ett steg. Jag tror statistik är första steget för att sedan sätta igång insatser, för att råda bot på diskriminering, säger Lovisa Fhager Havdelin och tar den rådande coronakrisen som exempel, där det inte minst i USA, men även här i Sverige, blivit tydligt hur olika grupper drabbats olika hårt av viruset, just på grund av ojämlika levnads­förhållanden.

– Att prata om vithet är också ett sätt att visa att vi är allierade andra grupper och står vid deras sida. Och vi måste börja tidigt. Jag tror väldigt mycket på att börja jobba med frågorna i tidig ålder, och jobba aktivt med dem från förskoleåldern till gymnasiet. Jag tror nästa generation kommer att ha en mer inkluderande approach än den generation jag lever i.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Allas rättigheter

Teskedsorden grundades 2006 för att arbeta för ett rättvist samhälle där allas rättigheter respekteras oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning eller funktionalitet.

Barakat Ghebrehawariat driver förändringsbyrån Demokrateam, sitter i styrelsen för Orten.io, är ledamot vid insynsrådet vid Nationalmuseum och medlem i Reach for Changes rådgivande styrelse.