Klimat.

2020-06-01 11:19
Bild: Henrik Holmberg/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Kritik mot statliga Sveaskog: Handlar bara om att tjäna så mycket pengar som möjligt

Sveaskog har jämnat nästan all sin äldre skog med marken och hugger nu skogar som borde fått stå 50 år till. Kritiken mot det statliga bolagets kortsiktiga strategi är massiv och kommer från många håll.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

När Sveaskog förvärvade Assi Domän 2001 gav riksdagen bolaget i uppdrag att förvalta företagets skogar på ett ”föredömligt sätt”, både ur produktions- och miljösynpunkt. 

Då var Bo Dockered Sveaskogs ordförande och han säger att mycket har förändrats sedan han lämnade posten 2008.

– Sveaskog skulle ta täten på miljöområdet, leda forskningen om nya avverkningsmetoder och bedriva skogsbruk på ett hållbart och acceptabelt sätt. Det ingick i företagets huvuduppgifter, men i dag har man huggit nästan all äldre skog i beståndet, och verksamheten handlar bara om att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är sorgligt, säger han.

Han och många med honom anser att bolaget avverkar för hårt, vilket får stora konsekvenser för både miljön och möjligheten till framtida intäkter.

Enligt Sten B Nilsson, professor vid forskningsinstitutet IIASA i Österrike, bör avverkningarna, inte minst ur kollagringssynpunkt, ske vid en trädålder av 80–110 år.

– Vi ser nu att man kryper ned i åldrarna för slutavverkningar och får rapporter om att man klipper bestånd i 60-årsåldern, säger han.

MP: Skydda 20 procent

Miljöorganisationerna Green­peace och Skydda skogen har i en färsk rapport granskat hur Sveaskog avregistrerar skogsområden som de tidigare klassat som nyckelbiotoper, alltså områden med mycket höga naturvärden, för att kunna avverka dem. 

Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet, har i en motion framfört kravet att Sveaskog ska skydda minst 20 procent av sitt skogsinnehav, spritt över landet och med utgångspunkt i de naturvärden marken har.

– Ett av de största problemen med Sveaskog är att de har tolkat sitt samhälls­uppdrag som att de inte får skydda mer än tio procent. Det betyder att om de har skyddat en skog av högt biologiskt värde, och sen hittar en annan med ännu högre naturvärden, så får den ena av dem avverkas, säger hon.

Sveaskogs miljöpolicy har inte uppdaterats sedan 2002. Olikt andra statliga företag har Sveaskog inte heller något ägar­direktiv från staten.

– Näringsdepartementet säger att styrande riksdags­beslut ska återspeglas i bolagsordningen, men där står det ingenting om hållbarhet, säger Rebecka Le Moine.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Några andra tvingande regler till skydd för skogen finns inte heller. Miljöskydd i skogen bygger helt på frivillighet. Skogsexploatering lyder inte under Miljöbalken, utan under Skogsvårdslagen, som inte ger något skydd mot skövling av värdefulla ekosystem. Det är inte olagligt att avverka nyckel­biotoper och den som bryter mot FSC-certifieringen riskerar inga straff. Även regeringens miljökvalitetsmål Levande skogar är en frivillig målsättning.

”Som i Amazonas”

Däremot kräver regeringen en avkastning från Sveaskog i nivå med andra kommersiella skogsbolag, för närvarande omkring en miljard kronor om året – trots att bolaget knappt har någon avverkningsmogen skog kvar. 

– Det ökar givetvis risken för att bolaget avverkar skogar som egentligen borde vara kvar. Det är stor skillnad mot exempelvis Norge där det statliga skogsbolaget Statsskog har i uppgift att värna skogsmark, säger Rebecka Le Moine.

Hon är också starkt kritisk till det svenska bruket att kalhugga jättelika områden.

– Jag tror inte att folk förstår att vi jämnar hela ekosystem med marken, som i Amazonas.

I Rumänien får ett hygge vara högst 0,2 hektar. Svenska hyggen sträcker sig så långt ögat når, säger hon.

Sten B Nilsson anser att ett statligt skogsbolag bör ta större hänsyn till andra värden än de rent ekonomiska.

– Det finns ingen anledning för staten att äga Sveaskog om man kör det som vilket bolag som helst. Är staten ägare så ska man gå i täten och ta tag i och bevara alla de intressen som svenska folket har med skogen. 

En tolkningsfråga

Enligt Olof Johansson, skogspolitisk chef på Sveaskog, så skyddar Sveaskog inte tio utan 15 procent av den produktiva skogsmarken som permanent skyddade avgränsade områden. 

Är avkastningskraven på Svea­skog rimliga, med tanke på att andelen avverkningsmogen skog är så liten?

– Vi kan konstatera att inom ramen för nuvarande krav har vi kunnat bibehålla kravet att undanta områden med dokumenterat höga naturvärden.

Han medger att det inte finns några regler som hindrar bolaget från att skydda mer skog.

– Men siffran tio procent har använts som riktvärde för naturvårdsskogar nedan fjällskogen och medgett att vi kunnat avsätta alla områden vi har eller som vi hittar med höga naturvärden.

Utan tydligare regler och direktiv blir det en tolkningsfråga vad som betraktas som ”höga naturvärden”. Sedan 2015 har Sveaskog avregistrerat tusentals hektar nyckelbiotoper och avverkat flera värdefulla naturskogar, enligt miljöorganisationer. 

– Staten borde sänka av­kastningskravet och ge Sveaskog tydliga instruktioner att låta bli att hugga naturskog, säger Elin Götmark på Skydda skogen.

800dagar