Initierat / Johan Ehrenberg.

2018-11-28 10:23
Bild: Preem
Puffetikett
Dagens ETC

Att lägga ner Preem är gratis

Det är en bra idé att lägga ner Preem – för jobben, för klimatet och för samhället, skriver Johan Ehrenberg. 

Vad skulle det kosta för samhället att lägga ner Preems raffinaderier – i stället för att, som vi nu gjort, ge bolaget tillstånd att fördubbla utsläppen genom ännu mer raffinering av rysk olja?

Preem är förvisso ett av Sveriges stora exportföre­tag, men pengarna från exporten hamnar ju hos ägaren (som sitter i husarrest i Saudiarabien), så exportmiljarderna är i sig ingen vinst för samhället.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Preems samhällsfunktion går i stället ut på att bolaget importerar i stort sett all råvara, använder billig och relativt ren svensk el samt välutbildad svensk arbetskraft för att producera fossila bränslen med stöd från välvilliga och tillstångsgivande svenska politiker.

Men är det verkligen lönsamt för samhället? Följ med i en ekvation.

Preem producerar framför allt diesel och bensin. Energin i bränslet kan försörja hela den svenska personbilsflottan, det vill säga våra fem miljoner bilar. De här bilarna går totalt hela 6,7 miljarder mil per år, vilket betyder 1 340 mil per bil.

Bilåkandet kan ses som en samhällsnytta – men det är också en samhällskostnad. De tio miljarder liter bensin och diesel som Preem producerar är mer än våra personbilar använder. (De gör av med 7,5 miljarder liter per år.) Det stora problemet är att denna mängd bensin och diesel skapar tio miljoner ton växthusgasutsläpp per år, enligt Naturvårdsverkets statistik.

Men inte nog med det. Själva produktionen, inte bara användandet av bränslena, skapar ytterligare två miljoner ton växthusgasutsläpp per år.

Det är därför Preem blivit en av våra största utsläppare. Det skapas utsläpp i produktionen av bränsle som ger ännu mera utsläpp när det bränns.

Det här är en gigantisk kostnad som varken Preem eller vi gemensamt betalar. Vi vet att det är en kostnad eftersom vi – träffande nog – kallar det klimatskuld. Idag finns det dock ingen siffra på hur stor den skulden egentligen är, i kronor räknat.

Forskare säger idag att det kostar 1 000 kronor att lagra bort ett ton koldioxidutsläpp. Det är det vi måste göra för varje ton som släpps ut från fossila bränslen eftersom de tillför ny koldioxid, som tidigare varit lagrad, till vår atmosfär. (Diesel och bensin ingår inte i det naturliga kretsloppet, det är vi människor som skapar dem som extra börda på planetens varma hjässa).

Det betyder att samhället varje år förlorar tolv miljarder kronor på det bränsle som Preem skapar, och skulden ökar dag för dag.

Men stämmer den siffran? Ja, det är en bra gissning. Om vi ska bränna flis och skapa biokol (en av de kollagringsmetoder som finns tillgänglig idag) kostar det ungefär 400 kronor per ton lagrad växthusgas – plus arbetskostnaden för kollagringen.

1 000 kronor är alltså den summa Preem borde betala för varje ton utsläpp, vilket betyder två miljarder kronor per år bara för produktionen. (Vem som ska betala de övriga tio miljarderna, det vill säga klimatskulden som uppstår vid bränsleförbränningen, blir en annan fråga).

Preems vinst var ungefär tre miljarder kronor förra året, så två tredjedelar av vinsten måste alltså direkt raderas ut för att bolaget ska betala för sina skapade utsläpp. Kommande år, med dubblerade utsläpp, blir kostnaden givetvis ännu högre.

Men vad finns på den goda sidan? På pluskontot? Ja, Preem skapar ju jobb. Förra året hade bolaget 1 458 anställda som fick ut lön och sociala avgifter på totalt 1,3 miljarder kronor. (Observera att varje anställd alltså skapade en vinst till ägaren som var nästan tre gånger så stor som den egna ersättningen!)

Jobb ger skatteintäkter till alla andra och mat och hyra till den enskilde. För samhället innebär dessa jobb en intäkt på minst 500 miljoner kronor.

Men Preem gör också annan nytta. När bolaget producerar diesel och bensin uppstår värme, och den värmen säljer Preem till Göteborg med omnejd. Det är 300 GWh fjärrvärme som uppstår och gissningsvis är den värd 40 öre per kilowattimme. Restprodukten värme ger alltså samhället ett tillskott på 120 miljoner kronor. Lägger vi ner Preem måste samhället producera denna värme någon annanstans.

Så vi har alltså nyttointäkter till samhället på 620 miljoner kronor, en vinst på tre miljarder (till ägaren) och på skuldsidan en kostnad på 12 miljarder kronor, per år.

Ekvationen ser inte bra ut.

Men tillverkar inte Preem även ”ren diesel”, alltså sådant du ser i bolagets annonser? ”TÄNK, GRÖNARE DRIVMEDEL” står det i stora bokstäver över en bild med grön skog och en långtradare på en kurvig landsbygdsväg. De flesta bilder Preem visar upp i sina annonser och webbsidor innehåller gröna träd, inte svart olja eller gulaktig bensin. Och visst producerar Preem med tallolja lite diesel – faktiskt en procent av all sin produktion.

Nu kan man diskutera om det inte går att göra något mycket mer klimatsmart med restprodukterna från skogen, men även om man tror på grön diesel kan man förstå storleken mellan 1 och 99 procent. ”Det är skillnad”, som Preem brukar skriva i sina annonser.

Skulle vi alltså lägga talloljan på pluskontot och tro att detta minskade utsläpp så innebär denna lilla andel grön diesel (högt räknat) minskade utsläpp motsvarande 120 miljoner kronor. Kvar finns en skuld på 10,8 miljarder kronor.

Men inte heller detta räcker. Preem har en miljökostnad som sällan nämns. Ja, de flesta vet inte ens om det. Det går nämligen åt energi när man tillverkar diesel och bensin. Mycket ener­gi. Och den energi som Preem använder är – el. Man tillverkar alltså diesel och bensin med el.

Att använda el till att skapa utsläpp är inte särskilt klokt. Preem är faktiskt en av de största elkunderna i bygden och köper el för hela 669 GWh. På så vis använder bolaget mycket mer el än det kan exportera som fjärrvärme. Den här elen är också orsaken till att vi har raffinaderier i Sverige. Billig el, dessutom hyfsat ren, skapar konkurrenskraft gentemot raffinaderier i andra länder. Men det är samtidigt el som vi skulle kunna göra något mycket nyttigare med.

Orsaken till att vi kan lägga ner Preem (även om det kommer ta några år) är ju för att de bilar vi har i stället kan drivas med el. Om vi hade fem miljoner elbilar i landet skulle det gå åt 11,5 terrawattimmar för att färdas lika många mil som vi idag färdas med diesel och bensin.

Varje elbil behöver nämligen i snitt 2300 kWh för att åka de där 1 340 milen per år som vi idag gör.

Eftersom Sverige producerar 150 terrawattimmar el innebär det att det räcker med sju procent av den totala elproduktionen för att driva alla elbilar – om det nu gick att byta ut fordonsflottan med en magisk stav, så alla smutsiga bilar blev rena.

Vi behöver därför inte öka någon elproduktion alls för att klara det här. (Sverige exporterar mycket mer el än så).

Är vi klimatsmarta kan vi självklart öka produktionen, så att vi kan exportera mer ren el. Elbilar drar inte mycket – det räcker faktiskt med ett garagetak solceller för att försörja en elbil hela året om med el. Så kan exporten av ren el fortsätta.

Byter vi från Preems produkter till el blir samhällskostnaden med andra ord ingen kostnad alls, utan ett plus. Det blir gratis eftersom vi sparar minst 10,8 miljarder kronor i minskade utsläpp. Varje år.

Men vad ska vi göra med de där jobben som Preem skapar? Ja de måste ju ersättas. Förslagsvis med infrastrukturjobb. Någon måste ju sätta upp laddstolpar och annat för alla elbilar. Och vad ska vi göra med den el som Preem idag köper? Ja den ska naturligtvis gå till laddning av elbilar i Göteborgsregionen. Preem använder lika mycket el som 250 000 elbilar behöver.

Nu finns det bara 155 000 bilar i Göteborg men lägg till nära städer så har vi snart försörjt hela regionen med ren el bara genom att lägga ner Preem.

Det är en bra idé att lägga ner Preem. För jobben. För klimatet. För samhället. Vi sparar över tio miljarder kronor per år. Och vi försörjer hela regionens nya elbilar med den el Preem idag slösar bort.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter