Inrikes.

2021-06-14 08:30
  • Bild: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT
  • Var tredje tjej i nionde klass har upplevt kränkningar på nätet.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Var tredje tjej i nionde klass har upplevt kränkningar på nätet. 
Puffetikett
Dagens ETC

Ny studie: Därför minskar brottsligheten bland ungdomar

Brotten bland unga minskar eftersom fler tillbringar mer tid hemma vid datorn. Men en del av brotten förflyttats till internet där de är svårare att upptäcka och allt fler hemma­sittare drabbas av psykisk ohälsa.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Att fler stannar hemma framför datorn är en av anledningarna till att ungdomsbrottsligheten minskar, enligt en ny studie av  institutionen för kriminologi vid Malmö Universitet. Det är svårt att få en rätsida på statistiken för så kallade hemmasittare, men enligt de som jobbar med frågan har det skett en solklar ökning, menar Martin Karlberg, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier på Uppsala universitet.

– Vad det beror på är svårare att säga. För elevgruppen som vi kallar hemmasittare handlar det om att fly från en tillvaro de inte klarar av. Antingen på grund av ångestproblem och depressioner eller att skolan inte klarar att anpassa miljön till deras behov. För gruppen skolkare handlar det om andra skäl, där andra saker lockar mer. De är mycket kraftigt överrepresenterade bland kriminella handlingar som rån, stölder, våldtäkter, bruk av droger. Det är också en grupp som i högre grad har sämre kontakt med sina föräldrar, säger Martin Karlberg.

Dyrt för samhället

Oavsett orsaken till frånvaron är skolan i sig en skyddande faktor. Unga som har hög frånvaro i skolan löper de betydligt högre risker när de växer upp.

– Godkända betyg i årskurs nio och i gymnasiet är markörer för att du på väg att bli inkluderad i samhället. Tar du dig inte igenom grundskolan eller gymnasiet så ökar risken för att hamna i  utanförskap, arbetslöshet, psykisk ohälsa och missbruk.

Idag lämnar över 26 000 gymnasie­elever skolan utan fullständiga betyg. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar från 2015 så kostar ett år av utanförskap sam­hället en halv miljon per år och person.

Martin Karlberg tror dock att elever ibland har ett oförtjänt rykte om att sitta hemma bara för att spela spel eller surfa på internet.

– Det är inte särskilt ofta det är orsaken utan snarare ett sätt att hantera utanförskap, tristess, och att distrahera sig själv för att att slippa tänka på hur eländigt livet är, säger han.

På internet kommer sedan andra typer av problem.

Flickor värst utsatta

Enligt Sofia Axell, utredare på Brå, så har en hel del brott förflyttats från att begås ansikte mot ansikte och sker idag istället på nätet.

– Det kan exempelvis förekomma hot och kränkningar men också nya brott som integritetsbrott med hot och utpressning, säger hon.

Anmälningarna mot olaga integritetsintrång på internet bland unga under 18 år beräknades för första gången i Brås statistik 2018 med 495 anmälningar. 2020 har anmälningarna ökat till 952.

Ålder kombinerat med kön har spelat en extra stor roll för utsatthet på nätet. Enligt den kortanalys som Sofia Axell sammanställde 2019 så har var tredje tjej i nionde klass upplevt kränkningar på nätet.

– Det är främst unga kvinnor som upplever nätkränkning och olaga integritetsintrång, som att det sprids filmer och bilder på nätet. I en rapport från 2015 från Brå såg man att den utsatthet från internet som polisanmäldes bland unga ofta handlade om bekantskaps­relationer under skoltid eller om något som ägt rum i skolan. Jag kan tänka mig att det också finns väldiga mörkertal och är svårbevisat i vissa fall, säger Sofia Axell.

Att brotten bland unga minskat över tid generellt tror Sofia Axell kan stämma, samtidigt som en del typer av brott som gängkriminalitet och internetbrott kan ha ökat parallellt. Studier som är självskattande, som Brå också till stor del använder sig av, är tillförlitliga för att se större trender i utvecklingen.

– Men de fångar aldrig de som blir värst utsatta eller marginaliserade, eftersom de måste vara i skolan för att svara på enkäter. Så gällande gängmedlemmar vet jag inte hur deras benägenhet att svara skulle se ut. Men sett till det stora hela är den typen av brottslighet ändå en liten del, även om den är väldigt resurskrävande.

Fler engagerade föräldrar bakom minskning av brott

– Det vi funnit är framför allt betydelsen av förändringar i ungdomars aktivitetsvanor. De tillbringar mindre tid ute med kompisar på kvällarna, dricker mindre alkohol och tillbringar mindre tid i riskmiljöer. Vi ser ett starkt samband mellan förändringar i dessa aktiviter och en minskad brottslighet.

Det säger Robert Svensson, professor vid institutionen för kriminologi vid Malmö Universitet. Han har lett studien som undersöker varför unga inte begår lika mycket brott, en trend som syns både i Sverige och internationellt sedan 90-talet.

– Själva utvärderingen om att brotten minskar bland unga är ingenting som förvånar, det har man sett länge. Det som förvånar är att det var så tydliga resultat, att rutinaktiviteter spelar så stor roll, säger han.

Studien bygger på enkätundersökningar som gjorts mellan 1999 och 2017 där över 50 000 skolelever i nionde klass fått självskatta sina beteenden, atti­tyder och brott. Enkäterna har ställt frågor om både lindrigare brott som snatteri men även olika typer av stöldbrott och skadegörelse.

Föräldrarna påverkar

Förutom ungas förändrade beteenden har man i undersökningen också fastställt att minskningen beror på föräldrars ökade involvering i sina barns liv.

– Föräldrar har bättre kontroll på sina barn idag. Med så kallad ”helicopter parenting” kan föräldrar kan ha bättre insyn i barnens liv. Ungdomar trivs också bättre i skolan, och har blivit mer avståndstagande mot brott över tid. Men de förändrade aktiviteterna är den viktigaste faktorn. Ungdomar är hemma i större utsträckning och spelar och tillbringar mer tid på nätet.

Kan den ökade organiserade brottsligheten ha påverkat den minskade generella brottslig­heten? Att till exempel marknaden för droghandel har förflyttats.

–  Vi har inte tittat på det. I den undersökningen som vi redovisar ställer vi inte den typen av frågor om grova brott, men unga gängkriminella kan förstås ingå i studien ändå.

Hur sanningsenligt kan man anta att eleverna svarar när de ska lämna in svaren till sin lärare?

– Det finns metodproblem med olika typer av datainsamlingsmetoder som man behöver väga in, men enkätsvaren verkar stämma bra överens med över hur brottsstatistiken ser ut och att man sett liknande mönster internationellt.

Hemmasittare

På kommunala skolor i Stockholm har antalet barn med en frånvaro över 50 procent ökat med 45 procent mellan åren 2017 och 2019. Ser statistiken liknande ut i landet har 6500 barn 50 procents frånvaro och 50 000 barn har en frånvaro med över 20 procent.

Regeringen har gett i uppdrag till Skolverket att se över möjligheterna att ta fram ett nationellt register för skolfrånvaron i Sverige. Skolverket ska lämna en rapport om skolfrånvaron under sommaren 2021.

Källa: ”Hon kallades hemmasittare” av Nadja Yllner och Skolverket