Inrikes.

2019-06-15 14:30
Bild: Pixabay
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Här är alternativen som utmanar internet-jättarna

Internet domineras av jätteföretag som i stor utsträckning lever på information om dig, riktad reklam eller på att inte ta ansvar för arbetsvillkor. Nu växer alternativa plattformar fram, där deltagarna själva tar makten.

Facebook, Tinder, Uber, Airbnb, Twitter och Google Drive. Det är exempel på de digitala plattformar för bland annat kommunikation, fildelning och för att underlätta utbyte av varor och tjänster som har exploderat de senast tio åren. Samtidigt som plattformsföretagen har skapat oanade möjligheter och underlättat människors vardag, ofta genom olika appar, har de också blivit allt mer ifrågasatta.

När det gäller plattformarna för kommunikation har kritiken ofta riktat sig mot hur plattformsföretagen övervakar, kontrollerar och styr användarnas beteende, utan något demokratiskt uppdrag. Ett av de mest uppmärksammade fallen är hur företaget Cambridge Analytica samlade in personlig information om miljoner Facebook-användare, i många fall utan deras vetskap, för att sedan sälja datan till företag och politiska partier som ville rikta rikta reklam på personnivå.

När det gäller plattformsföretagen som parar ihop arbetssäljare och arbetsköpare utan mellanhänder har kritiken i huvudsak gällt brister i arbetsmiljö, svårigheter kring facklig organisering och obefintliga minimilöner. Plattformsföretagens framväxt har bidragit till att företag slopar fasta anställningar och i ökad utsträckning hyr in anställda på korta kontrakt eller som egenföretagare. Amazons Mechanical Turk, som via internet förmedlar anonyma ströjobb, är ett exempel på en sådan tjänst. En annan är Uber, som lyckades bygga ett bolag som värderas till över 1000 miljarder kronor genom att bygga en app som kopplar ihop chaufförer och resenärer. I de flesta länder där tjänsten finns tillgänglig är förarna egenföretagare, inte anställda. Det har medfört en rad svårigheter för dem att organisera sig och har inte gett dem någon rätt till minimilön.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Alternativ växer fram

I spåren av kritiken mot delningsekonomins framfart växer det fram nya möjligheter. Situationen har visat sig vara passande för att bilda helt nya former för samverkan, där deltagarna själva tar makten. I fallet med Uber tillhandahåller företaget själva plattformen, genom appen, men resten sköts av chaufförerna som i regel står för både arbetsinsatsen, bilen, försäkringar och drivmedel. Det insåg en fackförening i Denver som gick ihop, startade ett kooperativ och byggde en egen app – Union Taxi Coop. En liknande utveckling sker på fler platser runt om i världen. I en rad branscher och länder skapas plattformskooperativ, som alternativ till de kapitalistiska digitala plattformarna.

Utmaningarna är till viss del av olika art, när det gäller problem med den så kallade gig-ekonomin och när det gäller problem med exempelvis datainsamling på sociala medier. Men det finns gemen-samma nämnare eftersom de digitala plattformarna byggs upp på liknande sätt, och därmed även gemensamma lösningar. Det menar den svenska it-entreprenören Niclas Widmark.

– Något vagt så kan man beskriva situationen på nätet vad gäller sociala medier och delningsekonomin som en ”virvelvind av negativitet”. Alla nuvarande stora sociala plattformar är baserade på komplexa algoritmer vars enda syfte är att studera ditt beteende i syfte av att få dig att tillbringa mer tid där, vilket ökar reklamintäkterna. Enligt flera studier så får sociala medier folk att må allt sämre desto mer de använder dem, men de skulle lika gärna kunna ha en positiv effekt beroende på hur plattformarna utformas och hur bolagen struktureras, säger han och fortsätter:

– Samma gäller delningsekonomin. Det är i grunden en väldigt bra och fin tanke och jag tror att det finns potential att få den att funka på ett bra sätt, men inte under de nuvarande strukturerna. Vi vill visa att det går att göra på andra sätt.

Från positiv atmosfär till kärlek

Tillsammans med flera medarbetare håller Niclas Widmark för tillfället på att bygga ett slags demokratiskt Tinder, kallat ”The singles project”, som snart ska lanseras. Han menar att det finns stor potential både vad gäller plattformar för interaktion och i delningsekonomin, men att de måste göras om i grunden och att makten över dem måste decentraliseras.

– Jag och mina partners håller på att skapa en dejting-app med en samhällsfrämjande funktion, vars detaljer jag dock inte kan avslöja i dagsläget. Användare påverkas givetvis starkt av strukturerna som de befinner sig i. Därför vill vi skapa en struktur som gynnar öppen och tillförlitlig kommunikation. Vi vill tilltala det bästa hos våra användare, och avsikten är att försöka skapa en positiv atmosfär som vi såklart också hoppas ska leda till kärlek, säger han.

På vilket sätt skiljer sig er företagsmodell?

– Vi har etablerat bolaget i USA som helt medarbetarägt, demokratiskt och utan vinstsyfte. Det sker genom en kombination av att aktierna ägs genom en typ av personalstiftelse som kallas ”Employee Ownership Trust” och att vi använder bolagsformen ”Benefit Corporation”. En Benefit Corporation är helt enkelt ett vanligt aktiebolag men där ett samhällsfrämjande tänk är instiftat i bolagets stadgar. Vi styrs med andra ord inte bara av vinstsyfte, utan måste även ha någon form av samhällsinriktning. Tyvärr så finns inga tydliga motsvarigheter till dessa strukturer i Sverige än så länge, men det skulle jag gärna se en ändring på.

Hur gör ni med datalagring?

– Tack vare en annorlunda affärsmodell så utnyttjar vi inte folks data i syfte av att tjäna pengar. Vi behåller bara det vi måste behålla för att få allt att funka medan de är med, och därefter så raderas det så fort som möjligt. 

Hur ser du på möjligheterna att konkurrera med de stora jättarna och bygga riktiga alternativ?

– Det går, utan tvekan. Det mest intressanta med just internet är att enorma förändringar kan ske så lätt där. Innan Facebook fanns så var Myspace det största, och praktiskt taget enda, sociala mediet. Sedan tog Facebook över, enbart för att användarna valde att ändra sina vanor. Ett av dåtidens största, snabbaste växande och mest omtalade bolag försvann nästan helt inom några månader. Jag upplever att hela samhället och särskilt de yngre generationerna söker efter meningsfull förändring, så jag ser absolut att de första bolagen som erbjuder konkurrerande tjänster i form av kooperativa plattformar kommer att ha en stor fördel av att ha börjat tidigt.

Kan äga all data själva

Andreas Jonsson är en annan svensk it-entreprenör som vill bygga alternativ. Han är tillsammans med några kollegor på väg att inom kort lansera ett demokratiskt alternativ till tjänster för kommunikation och filhantering, såsom Google Drive, Slack och Trello. Deras nya tjänst kommer att heta Collective Tools och modellen bygger på att de som deltar i verksamheten också beslutar om den.

– I kooperativet kan vi äga all data själva, så den kommer inte att kunna användas till för övervakningskapitalism. Visst, kör vi det som ett kooperativ kommer tjänsten antagligen att kosta lite i stället för att vara gratis som de stora plattformskapitalistiska tjänsterna är idag. Men, som det ofta sägs, om du inte betalar så är det du själv som är den saluförda produkten, säger han.

Andreas Jonsson har flera exempel på alternativ som han rekommenderar. De fungerar på lite olika sätt, men de bygger alla på öppen källkod. Han nämner bland annat att Twitter kan utmanas genom Mastodon; Facebook genom Diaspora; Google Drive genom Nextcloud; Slack genom Rocket Chat och Trello genom Wekan.

– Det är bara tillsammans som vi kan utmana övervakningskapitalismen och plattformskapitalismen för att ta tillbaka kontrollen över internet, poängterar han.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Läs vidare på nästa sida: Alternativen på internet

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom nyhetsmagasinet ETC till din mejl varje fredag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter