Inrikes.

2019-06-17 13:30
Foto: Gunnar Lundmark/SvD/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Akut brist på bostäder i Sverige

Sover du på soffor eller hemma hos föräldrarna i väntan på en lägenhet? Då är du inte ensam. Det är bostadsbrist i nästan hela landet. Värst är situationen i Stockholm, där man får köa i tio år för en hyresrätt. Och bostadsmarknaden blir allt mer ojämlik. Välbärgade kan välja och vraka, medan en växande grupp kämpar för tak över huvudet.

240 av landets 290 kommuner har ett underskott på lägenheter, särskilt på billiga hyresrätter, visar Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät. Det är nästan dubbelt så många som för tio år sedan, då 124 kommuner rapporterade bostadsbrist.

– Situationen är ansträngd trots att det har byggts många nya bostäder de senaste åren, säger Marie Sand, samhällsplanerare på Boverket.

Antalet kommuner med underskott har minskat något sedan 2017, men samtidigt ökar andelen av befolkningen som bor i bristkommuner. 94 procent bor nu i kommuner med underskott på lägenheter, jämfört med 60 procent 2009 och drygt 20 procent 1999. Och värst är läget i storstadsregionerna, där bostadsköerna bara växer.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

En miljon i bostadskö

I Stockholm, Göteborg och Malmö köar sammanlagt en miljon i väntan på en hyresrätt – mer än dubbelt så många som för åtta år sedan. Den genomsnittliga kötiden för ett kontrakt är nu 3,1 år i Malmö, 5,4 år i Göteborg och hela 10,3 år i Stockholmregionen.

Ju mer centralt man vill bo, desto längre får man vänta. Den som lyckas få ett förstahandskontrakt i Stockholms innerstad i år ställde sig i kön någon gång mellan 11-septemberattackerna 2001 och mordet på Anna Lindh 2003. Men även till ytterförorter som Rinkeby och Husby är det tio års kö.

Kötiden är inte det enda som spelar roll. Det är fastighetsägaren som avgör vem som godkänns som hyresgäst. ”Kraven kan avse typ av inkomst, inkomst av viss storlek, kundens ålder med mera”, som Bostadsförmedlingen i Stockholm formulerar det på hemsidan. Och de som inte uppfyller kraven sorteras bort innan visning.

Till nyproducerade hyresrätter är köerna ofta kortare. Många har nämligen inte råd med de ofta dyra lägenheterna. Hyrorna i nyproduktion är 75 procent högre än för lägenheter byggda på 1960- och 1970-talet, visar siffror från SCB. 2017 var den genomsnittliga hyran i nyproduktion 1742 kronor per kvadratmeter, vilket motsvarar en månadshyra på 10 162 kronor för en lägenhet på 70 kvadrat. I Storstockholm var nyproduktionshyrorna ännu högre: i genomsnitt 11 743 kronor i månaden för 70 kvadrat.

– Vi har nått en gräns där det inte längre är långsiktigt hållbara hyror. 54 procent har inte råd att ens söka de nyproducerade hyreslägenheterna i våra storstäder, säger Erik Elmgren, förhandlingschef för Hyresgästföreningen.

Det går förstås att kliva ur kön och köpa en bostadsrätt. Men upptrissade priser, stora kontantinsatser, höga inkomstkrav och skärpta amorteringskrav har höjt trösklarna till bostadsrättsmarknaden. Och för många är dörren helt stängd.

Bostadsojämlikhet ökar

Bostadsbristen drabbar inte alla lika, påpekar Marie Sand på Boverket.

– Grupper som är nya på bostadsmarknaden är särskilt utsatta. Det gäller till exempel unga, studenter och nyanlända, men även äldre personer som vill flytta till en mer tillgänglig bostad, säger hon.

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö Universitet, menar att det är dags att prata om bostadsojämlikhet, inte bara om bostadsbrist. I en ny bok, med just titeln ”Bostadsojämlikhet” (Premiss förlag), beskriver hon en allt mer ojämlik bostadsmarknad där köpstarka grupper kan välja och vraka och dessutom bo allt större, medan ett växande ”bostadsprekariat” hoppar runt på tillfälliga kontrakt och tränger ihop sig för att få tak över huvudet.

–  Ett förstahandskontrakt är högsta vinsten idag, så många hänvisas till en vild och osäker andrahandsmarknad, säger hon.

Boverket uppskattar antalet hushåll som bor i andrahand till omkring 150 000, en siffra som hela tiden ökar. Och bostadsbristen har drivit upp andrahandshyrorna, som nu i genomsnitt är 65 procent högre än förstadandshyrorna. Det är betydligt mer än det påslag på 10-15 procent som lagen tillåter. Bostadsrätter som hyrs ut i andrahand är ännu dyrare, i genomsnitt 138 procent över snittet för förstahandshyrorna i hyresrätter.

Trots ockerhyrorna är det främst unga och ensamstående låginkomsttagare som bor i andrahand. Och eftersom kvinnor tjänar mindre drabbas de värst. För en ensamstående kvinna utan barn i Storstockholm går 70 procent av inkomsten till hyran.

Den som inte har råd med en hel lägenhet får nöja sig med att hyra ett rum eller sova i garderober eller på soffor, alternativt bo kvar i föräldrahemmet.

– Det är inte ovanligt att unga bor kvar hemma hos föräldrarna långt upp i åldrarna, säger Carina Listerborn.

Hyresgästföreningens regelbundna undersökningar visar att andelen ”ofrivilligt hemmaboende” mellan 20 och 27 år har ökat markant – från 15 procent 1997 till 24 procent 2017. Det handlar om 213 000 unga vuxna som helst skulle vilja flytta hemifrån men som inte kan. Arbetslöshet, osäkra jobb, låg inkomst och föräldrar som inte kan gå i borgen för ett lån är viktiga förklaringar, i kombination med långa köer och höga priser.

Läget i Sveriges kommuner. Rött – brist på bostäder. Grönt – balans. Gult – överskott. Källa: Hyresgästföreningen
Läget i Sveriges kommuner. Rött – brist på bostäder. Grönt – balans. Gult – överskott.

 

Nyskilda problemgrupp

Carina Listerborn lyfter också fram nyskilda med barn, som ofta har svårt att hitta en överkomlig lägenhet. Nästan hälften av alla ensamstående föräldrar (49 procent) är också trångbodda.

Exakt hur stor del av befolkningen som lever i någon form av bostadslöshet är svårt att säga, då det saknas statistik. Men klart är att bristen och utsattheten har ökat. Och det beror till stor del på att politiken har abdikerat från ansvaret att ”trygga rätten” till bostad, en rättighet som faktiskt står inskriven i grundlagen. Samtidigt har kommunerna ett bostadsförsörjningsansvar, som man inte har skött.

– Politikerna har inte tagit ansvar för det här problemet på flera decennier, säger Carina Listerborn.

Istället har ansvaret i praktiken överlämnats till marknadskrafterna. Resultatet är en enorm brist på billiga hyresrätter och en växande skara bostadslösa som försöker lösa sina problem själva på en allt mer ojämlik bostadsmarknad.

 

Läs vidare på nästa sida: Hur påverkar bostadsbristen dig?

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

En miljon i kö

240 av 290 kommuner rapporterar underskott på lägenheter.

94 procent av Sveriges befolkning lever i bristkommuner.

I storstäderna köar sammanlagt en miljon för en hyresrätt.

213 000 unga mellan 20 och 27 år bor ofrivilligt hos sina föräldrar.

1993

13% av befolkningen bodde i kommuner med bostadsbrist

2019

94% av befolkningen bor i kommuner med bostadsbrist