Debatt. .

2021-09-10 01:14
Skogsskövlingen hotar naturen, klimatet och den samiska kulturen, skriver debattörerna.  Bild: Sshutterstock
Skogsskövlingen hotar naturen, klimatet och den samiska kulturen, skriver debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Skogsbolagen skövlar vår framtid i Sápmi

Skövlingen av Sápmis skogar hotar både naturen och våra rättigheter, skriver Sáminuorra (Sveriges enda samiska ungdomsförbund) och Fältbiologerna (Sveriges största miljöorganisation för unga) i ett gemensamt utspel.

Klimatkrisen är här. Vi lever i Jordens sjätte massutdöende av arter - det största sedan dinosaurierna dog ut. Den här gången bär ingen asteroid skulden, utan ett destruktivt ekonomiskt system. Den svenska skogsindustrin är en stor bov i dramat.

Vi i Sáminuorra och Fältbiologerna – det samiska ungdomsförbundet och Sveriges största miljöorganisation för unga – vänder oss därför gemensamt till statsminister Stefan Löfven (S). Vi riskerar att bli den sista generationen som kan uppleva det världsunika natur- och kulturarvet i Sápmis sista riktiga skogar. Det är vår framtid skogsbolagen offrar.

Skogsskövlingen hotar vår framtid av tre skäl. För det första behövs skogen för klimatet. Forskning visar att träd gör mest nytta för klimatet om de får växa till sig och bli riktigt gamla. Ska vi ha en chans att klara av klimatkrisen måste vi därför skydda våra sista riktiga naturskogar och återskapa skogar som skövlats.

För det andra behöver vi skogens biologiska mångfald. Tusentals svenska djur, växter och svampar är beroende av riktiga naturskogar för sin överlevnad. Otaliga arter riskerar att försvinna om skogsbrukets metoder inte anpassas efter de ekologiska förutsättningarna. Det svenska skogsbruket är således en av de största orsakerna till artdöden i vårt land. Detta hotar vår civilisation, som är helt beroende av biologisk mångfald för tillgång till ren luft, vatten och folkhälsa.

För det tredje är Sápmis naturskogar avgörande för den samiska kulturen. Renarna behöver både mark- och hänglavar, något som knappt finns på skogsindustrins kalhyggen och trädplantage. Skogarna bär också på ett levande, tusenårigt samiskt kulturarv, som helt förstörs vid kalhyggen.

Läget är akut. Därför vänder vi oss idag direkt till statsminister Stefan Löfven med fyra krav för att rädda Sveriges sista naturskogar. 

1. Ratificera FN:s urfolkskonvention. ILO 169 garanterar samisk vetorätt mot exploatering av Sápmi. Sverige har i åratal vägrat ratificera denna konvention för urfolks rättigheter. Det är hög tid för regeringen att stå upp för de mänskliga rättigheterna.

2. Förbjud alla avverkningar av naturskogar i Sverige. Vi har oerhört litet riktig naturskog kvar – över 90 procent är kalhyggen eller trädplantage. Den sista naturskogen måste skyddas för all framtid.

3. Ändra Sveaskogs ägardirektiv. Statens eget skogsbolag Sveaskog ägs av oss alla. Idag bidrar Sveaskog till skövlingen av Sápmi. Därför måste Sveaskog självklart få nya ägardirektiv, som prioriterar miljömål och urfolks rättigheter istället för vinst.

4. Förbjud kalhyggen. I industrins trädplantage måste vi gå över till ett hyggesfritt skogsbruk enligt ekologiska principer. På så vis kan dessa plantage på sikt både binda mer kol för klimatets skull och återfå sin naturliga karaktär. 

Urfolkssamhällen är levande bevis på att det går att leva hållbart inom planetens gränser. När vi konfronteras med klimatkrisen och artdöden måste vi lyssna till urfolkens ovärderliga kunskap och värderingar om hållbarhet, omvårdnad och ömsesidighet i relation till naturen. Att skydda naturen, värna klimatet och respektera urfolks rättigheter går hand i hand.

Coronakrisen har bevisat att livsviktiga förändringar kan åstadkommas fort när makthavare, medier och medmänniskor agerar tillsammans. För att lyckas med miljömålen och de mänskliga rättigheterna behövs en helt ny skogspolitik. Därför frågar vi som representerar tusentals unga i både Sápmi och Sverige nu statsminister Stefan Löfven: När stoppar du skövlingen av vår framtid?

Julia Rensberg, Leo Rudberg 
Julia Rensberg, förbundssekreterare för Sáminuorra, och Leo Rudberg, förbundsordförande för Fältbiologerna.