Debatt. .

2021-09-13 07:27
Svenska kyrkan är Sveriges femte största förvaltare av skog. Bild: Shutterstock
Svenska kyrkan är Sveriges femte största förvaltare av skog.
Puffetikett
Dagens ETC

Kom igen Svenska kyrkan, gör något för guds skull!

Som en av Sveriges största markägare duckar Svenska kyrkan helt för det egna ansvaret att ställa om sitt jord- och skogsbruk, skriver Framtidsjorden.

Vid sidan av de fina orden om ställningstagande för klimaträttvisa och ett klimatneutralt jordbruk 2030 så skiljer sig kyrkans faktiska förvaltning av mark obetydligt från de stora kommersiella aktörerna där Svenska kyrkan kan ställa sig fint i led med Sveaskog, Södra och Stora Enso. Svenska kyrkan bidrar därmed till att upprätthålla det exportfokuserade naturbruk som äventyrar både klimatanpassning och matsuveränitet för de mest utsatta världen över.

Nyligen har svenska kyrkans skogsbruk uppmärksammats i bland annat Dagens Nyheter. Kalhyggen och ohållbar skogsförvaltning, intern kritik kring förvaltningen av skogsbruk och om minst sagt dåliga arbetsvillkor för migrantarbetare är några av de punkter som uppmärksammats.

I våras nominerade Framtids­jorden Svenska kyrkans dubbel­moral till 2021:s upplaga av Svenska greenwashing-priset, tyvärr visade det sig att värre kandidater stod i led till årets pris (än svenska kyrkan). Men skam den som ger sig, Svenska kyrkans grönmålande kan inte inte ens med guds hand sopas under mattan.

Svenska kyrkan är Sveriges största förvaltare av jordbruksmark och femte största förvaltare av skog. Samtidigt har de ett eget mål om att bli klimatneutrala till 2030, de har gjort ställningstagande för klimaträttvisa, har en allmän förvaltningstanke om att vårda Guds skapelse för oändligheten samt en legitimitet hos institutionen som baseras på etik och moral. Allt detta borde sammantaget göra att Svenska kyrkan ivrigt tar ledartröjan för framtidens naturbruk. Men så är inte fallet.

Svenska kyrkan framhäver i sin egen miljöpolicy för skogsmark att ekologiska nyttor ska vägas mot ekonomisk vinst. Detta är speciellt anmärkningsvärt då kyrkan stoltserar med att skapa en värderingsförändring för klimatet där klimatarbetet inkorporeras i kyrkans uppdrag och stort fokus läggs på andliga och existentiella frågor kopplade till ­klimatkrisen. I praktiken innebär det dock ett skogsbruk med ett högst bristfälligt resultat för andra värden än de kommersiella, där kortsiktiga ekonomiska vinster för stiften motiverar ett ohållbart skogsbruk för miljö och klimat.

Även om teologin sätts åt sidan så undviker kyrkan att ta sitt ansvar för jorden de ärvde. Tystnaden i aktuella debatter om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (som kyrkan drar ekonomisk nytta av) och om svenska skogens skyddsbehov, antyder att Svenska kyrkan hoppas vi ska glömma att utkräva dem på ansvar för dess betydande roll. Men vi har inte glömt.

Framtidsjorden är ett internationellt nätverk som jobbar för ett ekologiskt hållbart och socialt rättvist samhälle tillsammans med de mest marginaliserade och diskriminerade. Kampen för en omställning av ohållbart brukande av natur­resurser är en prioriterad fråga för oss. Ett brukande som utarmar våra gemensamma naturresurser utgör inte bara ett ökat hot för miljö, klimat, resiliens, biodiversitet och ekosystemtjänster. Det utgör även ett hot mot marginaliserade grupper vars levebröd allt som oftast står direktkopplat till omgivande miljö och ekologi.

Ett utarmande av jordens ekologiska system slår således både på människa och miljö: i Sverige, Latinamerika och Sydasien. Vill vi se ett hållbart brukande av naturresurser i Amazonas, på Madagaskar eller på Borneo? Hur vi brukar skogen i Sverige speglar hur vi ser på brukandet av skog och mark i övriga världen. För en global omställning krävs även att vi i Sverige öppnar ögonen och ser hur vi brukar, ja, eller snarare totalt misshandlar våra skogar och åkermarker – och på riktigt förändrar förvaltningen och brukandet av våra naturresurser.

Det ska inte förminskas att det pågår en intern debatt i kyrkan om hur kyrkan bör hantera den bibliska tanken om människan som skapelsens förvaltare i relation till skogsbruket, men detsamma kan vi inte se för jordbruket. Vi hoppas att den rådande interna kritiken inom kyrkan även ska inkludera kyrkans förvaltning av jordbruksmark.

Med dessa förhoppningar så kan vi bara säga – skärpning, Svenska kyrkan! Lev som ni lär! Ni har ansvar, muskler och befogenheter att leda Sverige mot ett etiskt och hållbart nyttjande av naturresurser.

Men, till skillnad från Sveaskog så är kyrkan inte ett kommersiellt företag. Svenska kyrkans 5,8 miljoner medlemmar har nämligen en möjlighet att styra Svenska kyrkan i rätt riktning genom att rösta på de nomineringsgrupper som står bakom en handlingskraftig miljö- och klimatpolitik. För kyrkovalet handlar om mer än tro, hopp och kärlek – det handlar om våra gemensamma resurser. Till de som har rösträtt vill vi säga: Ställ nomineringsgrupperna till svars, rösta i kyrkovalet, och rösta för en handlingskraftig miljö- och klimatpolitik.

Framtidsjorden 
Evelina Sartori Valck, utbildning och kommunikation Framtidsjorden, Tobias Petersson, omvärldsbevakare Framtidsjorden, och Tove Ellingsen, ordförande Framtidsjorden.